Danmark kyrkoposter, 1576-1919
48,282,184 poster
Ändra kategori eller samling
Namn
Födelse / dop
- Månad
- jan
- feb
- mar
- apr
- maj
- jun
- jul
- aug
- sep
- okt
- nov
- dec
Död / Begravning
- Månad
- jan
- feb
- mar
- apr
- maj
- jun
- jul
- aug
- sep
- okt
- nov
- dec
Vigsel
- Månad
- jan
- feb
- mar
- apr
- maj
- jun
- jul
- aug
- sep
- okt
- nov
- dec
Lägg till detaljer
Hemvist
Maka/make
Mor
Far
Sökord
Mer
Matcha alla termer exakt
Nollställ formulär
Sök i Danmark kyrkoposter, 1576-1919
Namn
Födelse / dop
- Månad
- jan
- feb
- mar
- apr
- maj
- jun
- jul
- aug
- sep
- okt
- nov
- dec
Död / Begravning
- Månad
- jan
- feb
- mar
- apr
- maj
- jun
- jul
- aug
- sep
- okt
- nov
- dec
Vigsel
- Månad
- jan
- feb
- mar
- apr
- maj
- jun
- jul
- aug
- sep
- okt
- nov
- dec
Lägg till detaljer
Hemvist
Maka/make
Mor
Far
Sökord
Kön
Nollställ formulär
Danmark kyrkoposter, 1576-1919
48 282 184 poster
Poster med födslar, dop, äktenskap, dödsfall, begravningar och andra poster som förs av den evangelisk-lutherska kyrkan i Danmark. Kyrkans poster är oerhört viktiga för dansk forskning eftersom viktiga händelser pför praktiskt taget varje individ som bodde i Danmark under den tidsperiod som omfattas av denna samling registrerades i dessa församlingsposter eller kyrkböcker (kirkebøger). Evangelisk-lutherska kyrkan blev den officiella statskyrkan 1536 och som sådan agerade kyrkan och dess präster som kronans och statens officiella arm, med att samla in och bevara vitala poster för den danska befolkningen.<br><br>Den lutherska kyrkan i Danmark började hålla vitala poster 1645 efter att kungen utfärdat ett kungligt dekret, som kräver att prästerskapet på ön Själland registrerar dop, bröllop och begravningar. Samma dekret gavs följande år (1646) till resten av riket. Vissa präster hade hållit vitala poster mycket tidigare med de tidigaste församlingsposterna som börjar år 1572 i staden Nakskov.<br><br>Efter händelserna vid reformationen erkände danska kronan endast evangelisk-lutherska kyrkan, med några få undantag. Den reformerta kyrkan erkändes 1747 och etablerade judiska församlingar erkändes 1814. I den danska grundlagen 1849 erkändes ytterligare kyrkor med avvikande kristen tro, men det krävs att alla samfund meddelar deras lokala lutherska församlings präster alla födslar och dödsfall som inträffat i deras församlingar.<br><br>1814 standardiserades och formulärbaserades register som producerades och utfärdades till det lutherska prästerskapet till stöd i insamling av dessa poster. Poster som utarbetats före detta var punkterna och registren av fri form, med formatering varierande från prästerskap till prästerskap. I de tidiga kyrkans böcker, finns det också variation i den ordning som posterna fördes—ibland registrerades händelser (dop, äktenskap, begravning, etc.) i strikt kronologisk ordning oavsett händelse, och ibland har händelser brutits ut i separata avsnitt, och sedan registrerats kronologiskt.<br><br>I början av folkbokföringspraxisen i Danmark var kravet begränsat till dop, bröllop och begravningar. Konfirmationer började registreras 1736. I det tidiga 1800-talet drabbades Danmark av en svår smittkoppsepidemi, vilket resulterade i en vaccinationslag som trädde i kraft den 4 mars 1810. Prästerskapet var ofta utbildat för att administrera vaccinationer och noterade dessa händelser i deras församlingsregister. Omkring 1812 började vissa församlingar också att hålla koll på individer som flyttar in och ut ur deras församling. Andra typer av kyrkböcker inkluderar introduktioner, syndaförlåtelse och nattvard.<br><br>Nedan ges en kort förklaring av varje posttyp:<br><br><b>Födelse</b> <i>(Fødte)</i> eller <b>Dop</b> <i>(Døbte)</i> – Barn var normalt döpta (eller "kristnade") inom några dagar efter födseln. Födelse- eller dopposter innehåller vanligen barnets och förälderns namn, legitimitet, datum och namn på vittnen och faddrar. Ibland är barnets födelsedatum, faderns yrke och familjens exakta vistelseort listade. I de förtryckta registren registrerades manliga och kvinnliga födslar oftast separat.<br><br><b>Äktenskap</b> <i>(Copulerde eller Viede)</i> – Vigselböcker innehåller äktenskapsdatum tillsammans med namnen på bruden och brudgummen och deras vistelseort. Efter 1814 är det vanligt att dessa poster kan innehålla ytterligare information om bruden och brudgummen som deras åldrar, yrken, namnen på deras fäder, och ibland födelseorter. Slutligen, dessa poster kan ange om de var singel eller änka och ger namnen på vittnen som ofta var (men inte alltid) andra familjemedlemmar.<br><br><b>Död</b> <i>(Døde)</i> eller <b>Begravningar</b> <i>(Begravede)</i> – Begravningar skedde oftast några dagar efter döden. Begravningar i Danmark registrerades i posterna i den församling där begravningen inträffade. Begravningsregister ger den avlidnes namn, döds- eller begravningsdatum och plats för begravning och ålder vid döden. Efter 1814 kan de innehålla den avlidnes bostadsort, dödsorsak, och namnen på överlevande eller anhöriga. Ibland ges den avlidnes födelsedatum, födelseort samt föräldrarnas namn. Poster efter 1814 hölls i separata listor för män och kvinnor.<br><br><b>Konfirmationer</b> <i>(Konfirmerede eller Confirmerede)</i> – 1736 kräver kyrkan att ungdomar instrueras i den lutherska katekesen och passerar en enkel examen av prästen innan de gör sin första nattvardsgång — normalt vid 14 års ålder. Konfirmationsposter innehåller personens namn, hemvist och ibland ålder. Efter 1814 avgränsas posterna till listor för män och kvinnor, och inkluderar föräldrarnas namn och ibland datumet och platsen för personens födelse eller dop.<br><br><b>Vaccinationer</b> <i>(Vaccinerede)</i> – Vaccinationsmandatet började 1810 kräva att alla får vaccin mot smittkoppor, såvida inte personen redan hade koppor. Vaccinationer inträffade vanligtvis när barn var ganska unga. Dessa poster listar vanligtvis namnet på den person som mottar vaccinet, vaccinationsdatum, faderns namn och deras ålder eller födelsedatum. En persons vaccinationsdatum kunde också registreras i dess konfirmationspost och om de någonsin flyttat, kunde noteras i deras in- eller utflyttningsposter.<br><br><b>Inflyttnings</b> <i>(Tilgangsliste)</i> och <b>Utflyttnings</b> <i>(Afgangsliste)</i>poster – Började 1812 och listar individers inflyttning eller utflyttning från en församling. Dessa poster kan innehålla namn, ålder eller födelsedatum, yrke, hemvist, vaccination, flyttdatum, och var de flyttade till/från.<br><br><b>Introduktion</b> <i>(Introduserede)</i> – efter att en kvinna fött ett barn, ansågs hon vara ”oren” och måste återinföras i församlingen. Kvinnan anges direkt (efter hennes namn) eller indirekt (genom hennes makes namn, t.ex ”. hustru till...”).<br><br><b>Absolutioner</b> – Vissa överträdelser måste förlåtas av kyrkan. Den vanligaste absolutionen var för sex före äktenskapet vilket resulterat i en graviditet, då båda parter måste förlåtas offentligt innan de kunde återvända till församlingen. Andra överträdelser som kunde förlåtas ingår underlåtelse att ta emot nattvarden regelbundet, offentligt fylleri, våld, hädelse, stöld och mord. Dessa poster fördes fram till ca 1767.<br><br><b>Nattvard</b> <i>(Confirmerede)</i> – Dessa poster registrerar de som fått nattvarden på en viss dag. Ibland noterades individer i familjegrupper med bara familjens överhuvuden förtecknade efter namn, och de andra individerna i familjen som refereras med nummer och förhållande till överhuvudet. Till exempel ”Hans Jensen och hustru och 2 söner och en dotter”.<br><br><b>Efternamn och sökning:</b><br>Efternamn i dansk släktforskning kan vara ganska förvirrande. Patronymska efternamn — efternamnen konstruerades med personens fars förnamn med tillägg av antingen “-sen” (son) eller “-datter” (dotter) — avskaffades lagligt 1826, då regeringen ville att människor antar ett släktefternamn istället. Det tog dock flera decennier före innan patronymska efternamn slutade användas helt; i själva verket använder mestadels vanliga människor patronymska efternamn fram till mitten av 1800-talet. Därför är det omöjligt för en forskare att veta vilka efternamn som en individ kan registreras under i poster med anor från 1826 fram till omkring 1870. På grund av detta, har MyHeritage utvidgade poster bakom kulisserna, för poster med anor från 1826 till 1870, med båda efternamnen. Oavsett vilket efternamn som du söker efter din förfader under, kan detta arbete bakom kulisserna ge de bästa matchningar för din sökning, men kan visa sökresultat som inledningsvis ser felaktiga ut.<br><br><b>Datum:</b><br>Tidiga danska kyrkoböcker registrerar ofta händelsedatum som ett högtidsdatum. Högtidens datum baseras på den liturgiska kalendern i stället för julianska eller gregorianska kalendrar. Danmark använde den julianska kalendern fram till 18 februari 1700, och började använda den gregorianska kalendern 1 mars 1700. När det är möjligt har MyHeritage konverterat högtidsdatum till motsvarande julianska eller gregorianska datum. Till exempel kan en post ge dag ”6 p. Uppenbarelsen 1698”, men detta har översatts till ”13 februari 1698”.<br><br>Denna samling tillhandahålls i samarbete med danska Riksarkivet <i>(Rigsarkivet).</i>
Relaterade kategorier:
Liknande samlingar
Exempelpost
N. F. S. GrundtvigÄktenskap med Elisabeth Blicher 12 augusti 1818
Dansk pastor, författare, poet, filosof, historiker, lärare och politiker. Han var en av de mest inflytelserika personerna i dansk historia och hans filosofi gav upphov till en ny form av nationalism under sisat hälften av 1800-talet.