Välkommen
My name is Ulf Sandberg and I started this site.
This site was created using MyHeritage.com. This is a great system that allows anyone like you and me to create a private site for their family, build their family tree and share family photos. If you have any comments or feedback about this site, please click here to contact me.
Our family tree is posted online on this site! There are 1811 names in our family site.
The site was last updated on 17 jan 2018, and it currently has 64 registered member(s). Om du också vill bli medlem klicka here.   Enjoy!

Gå till Släktträdet

Gå till Släktbilder
Släktnyheter
jan 09, 2018
Jan Börje Stellan Nilsson har gått med i en annan släktplats: Persson Web Site
dec 08, 2017
Ulf Sandberg taggade Emma Vilhelmina Elisabet (Emelie) Sandqvist (born Malm) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Alexander von Sachsen, Prinz i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Margarethe, von Sachsen, Prinzessin, Äbtissin von Seußlitz (born Wettin) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Anna von Brandenburg, Prinzessin (born Hohenzollern) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Amalia von Sachsen, Herzogin zu Bayern-Landshut (born Wettin) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Anna Von Henzollern (born Van Saksen) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Albrecht III "Achilles" "Albrecht I" of Brandenburg, Elector of Brandenburg i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Sibylle von Brandenburg, Herzogin zu Jülich-Berg, Gräfin zu Ravensberg (born Hohenzollern) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Albrecht von Brandenburg-Ansbach, Markgraf i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Dorothea Brandenburg, Markgräfin, Äbtissin in Bamberg (born Hohenzollern) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Albrecht "der Beherzte" "the Bold,the Courageous,der Beherzte,Albert III,Albrecht III" of Saxony, Elector i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Hedwig von Sachsen, Prinzessin, Äbtissin in Quedlinburg (born Wettin) i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Frederick II (V) "the elder" of Brandenburg, Margrave of Brandenburg-Ansbach and Brandenburg-Kulmbach i 1 foton
 
Ulf Sandberg taggade Friedrich von Sachsen, Prinz i 1 foton
 
Ulf Sandberg uppdaterade detaljerna om Emma Vilhelmina Elisabet (Emelie) Sandqvist (born Malm) , Karl Lennart Sandqvist , Ernst von Sachsen, Kurfürst, Landgraf in Thüringen und Markgraf zu Meißen , Amalia von Sachsen, Herzogin zu Bayern-Landshut (born Wettin) och 14 andra personer i släktträd 0825 Min släkt Gedcom
Ulf Sandberg taggade John DeCourtenay i 1 foton
 
nov 13, 2017
Ulf Sandberg uppdaterade detaljerna om <Privat> Sandberg och <Privat> Sandberg i släktträd 0825 Min släkt Gedcom
Ulf Sandberg uppdaterade detaljerna om <Privat> Sandberg i släktträd 0825 Min släkt Gedcom
 
Läs äldre nyheter
Nyhetsartikel
Släkthistorier:Bruksförvaltare Johan Henriks linje
Skickades av: Ulf Sandberg den 29 nov 2012 05:35

Här står att läsa om Söderbaumare o annat intressant folk... :-)

Bruksförvaltare Johan Henriks familj

Barn: Anna Margareta (1811-1822), Johanna Eleonora (1814-1822), Ulrica Charlotta (1816-1822), Per Johan (1818-1822), Anders Gustaf (1820-1875), Hedvig Fredrica "Hedda" (1822-1876), Anna Eleonora Charlotta (1824-1916), Johan Henrik "Janne" (1826-1880), Augusta Wilhelmina (1831-1862).

Johan Henrik (I) "Jan" Söderbaum föddes den 2:e februari 1786 i mjölnaregården på Leufstabruk. Han var den yngste av syskonen, och blev också slutligen ensam hemma med föräldrarna fram till 1805; när han var 10 (1796) gifte sig den äldsta systern Cecilia, året därpå (1797) även brodern Peter, som åren 1798-99 hade den yngre systern Maria Margareta i sitt hem, varefter hon tog tjänst på olika (andra) platser.1

1 Åren 1799-1805 finns Jan också antecknad såsom ensam boende hos föräldrarna.

2 Henrik/Jan är i 1806-1812 års husförhörslängd antecknad som organist.

3 De efterkommande stava namnet: Skylling

Henrik/Jan torde redan tidigt ha kommit in på brukskontoret som skrivare - säkert var detta förhållandet 1807, då han var 21 år gammal. Samtidigt hade också hans musikaliska anlag givit sig till känna - han kom även att tjänstgöra som organist vid brukskapellet.2

Vid faderns död 1808 var han 22 år gammal och kvarbodde i mjölnargården (Halldammen?) med modern till 1809 eller 1810 (1810?). Redan vid denna tid torde han dock ha övergivit kontorsstolen, ty i 1806-1812 (1813-19?) års husförhörslängder också är antecknad som "skaffare", sannolikt medhjälpare åt hovmästaren på herrgården Anders Fagerdahl i vars familj han snart skulle bli upptagen som måg.

Hovmästare (inspektor) Anders Fagerdahl (f. 1740-08-13 troligtvis i Motala, d. 1814) och dennes maka Anna Nilsdotter Schylding3 (f. 1748-02-09 i Motala, d. ??/??/??) hade 1788 kommit till Leufstabruk, och hade följande barn:

 Hedvig: född 1776-06-20 i Motala

 Jan Peter: född 1780-08-07 i Motala

 Anders: född 1782 i Motala

 Nils: född 1786 i Motala, samt

 BEATA ELEONORA: född 1792-02-16 på Leufstabruk

Det var med den yngsta dottern i denna familj som Henrik den 22:e april 1810 ingick äktenskap, varefter han som nygift med hustru och moder flyttade från mjölnargården och bosatte sig i Sörgasroten/Sågatsroten (?). Det var också hög tid att kyrkan lade sin välsigna(n)de hand på förbundet, ty redan efter 3 månader föddes det första barnet.

När Anders Fagerdahl - Henriks svärfader - avled 1814, synes Henrik ha efterträtt denne som hovmästare (som sådan är han åtminstone antecknad från 1816); och flyttade då också från Sörgasroten till hovmästarebostaden på herrgården. Henriks mor medföljde däremot inte vid den här flytten, utan omhändertogs istället av dottern Cecilia Stoije [JS: vems dotter?]. Däremot mottog Henrik hos sig svärmodern Anna Schylding (och "åtminstone svägerskan Hedvig"?).

Systern Maria Margareta hade 1805 ingått äktenskap med (JS: titel?) Carl Pousette och kvarbott på Leufstabruk fram till 1814, då familjen flyttade till Tobo. Modern hade som nämnts flyttat till dottern Cecilia på Leufsta bruk där hon avled 1816, och den äldre brodern (Henrik? Vems broder?) hade vid den här tiden blivit sjuklig. Under 10 års tid kvarstod Henrik som hovmästare, och under denna tid föddes i hans familj 6 barn, av vilka de 4 äldsta

dessvärre avled – alla inom en tiodagarsperiod - under en rödsotsepidemi som övergick familjen i juni månad 1822. Dessa voro:

 Anna Margareta: född 1810-07-25, död 1822-06-16

 Johanna Eleonora: född 1814-09-06, död 1822-06-16

 Ulrika Charlotta: född 1816-??-??, död 1822-06-18

 Per Johan: född 1818-07-20, död 1822-06-08

Endast en 2-årig son (se nedan) och ett en månad gammalt flickebarn överlevde denna tragiska olycka. För modern var detta således en mycket påfrestande tid.

År 1824 fick Henrik/Jan anställning som bruksbokhållare på Löten under Leufstabruk, omkring 1 mil norr om bruket. Den 27:e mars samma år föddes ytterligare en dotter i familjen, så denna flyttning genomleds nog inte helt smärtfritt för familjemodern. Med till Löten följde dessutom svärmodern Anna Schylding, som vistades där åtminstone 1824-1826. Även brorsdottern Gustafva Elisabet vistades åren 1824-1825 (1822-1826?) i Henriks familj på Löten, men svägerskan Hedvig verkar däremot vid denna tid ha försvunnit från Leufsta-trakten.

Eventuellt har svärmodern Anna avlidit på Löten, hon var i varje fall inte med då Jan 1828 - efter endast 4 år – flyttade som bruksbokhållare till Tobo bruk, där [Henrik] (JS: återigen?) blev bruksbokhållare, och där han efterträdde den samma år avlidne svågern Carl Pousette. Denna flytt bör väl närmast (JS: knappast?) ha varit en befordran. Löten (JS: som begrepp) lär inte klinga gott i ekonomiskt avseende - ett ordspråk däruppifrån lyder: "slut på Löten, herrskapet går och tigger". Levnadsvillkoren på Tobo tör framgå av de av greve Carl de Geer den 7 november 1833 fastställda (JS: finns ett original att tillgå?) "Lönevillkor för Herrar Bokhållare vid Carlholm och Wessland och Tobo, ifrån och med detta årets ingång:

En tunna Hvete,

En tunna Ärter,

Tjugufyra tunnor Råg,

Sexton tunnor Råg,

En tunna Sill,

En dito Strömming,

Femhundra Riksdaler Riksgeldsedlar,

En dagsverks karl för Hushållets räkning.

Herr Bokhållaren Söderbaum på Tobo Nio bränn för sig och två bränn för skrivaren

årligen".

Vid flyttningen till Tobo (i Tegelsmora) var Henrik i sina bästa år, 42 år gammal. Syskonskaran var nu definitivt skingrad från Leufstabruk (Henrik stod nu ganska ensam, således); den äldre brodern hade, som ovan nämnts, 1822 avlidit, och hans änka var bosatt i Hillebola (Hilleboda?); den äldsta systern Cecilia, som 1826 (1828?) blivit änka, flyttade samma år som Henrik kom till Löten eller 1828 till Snatrabodarne i Wessland (JS: Västland?); och den yngsta systern Maria Margareta, vars man Henrik efterträdde på Tobo, hade erhållit änkesäte med sina 4 döttrar på Österväga i Vendels socken, ej mer än ½ mil från Tobo. På Tobo bruk föddes Henriks yngsta dotter Augusta (f 1831-03-18, d 1862-??-??), och dit kom, då närmast från Stockholm, år 1836 Henriks ovannämnda svägerska, Hedvig Fagerdahl. Hedvig medföljde emellertid inte vid familjens flyttning till Vendel 1837, utan bodde kvar ytterligare ett år (JS: kände sig sjuklig?) och avled på Tobo den 3 mars 1838. Sitt lilla bo

tycks hon ha testamenterat till systern Beata Eleonora - i boupptäckningen efter Henrik finns nämligen dessa inventarier undantagna såsom varandes hustruns privata egendom.

Redan som 51-årig man skulle Henrik komma att lämna sin fasta befattning i Tobo. Detta var år 1837, då även denna förvaltarefamilj erhöll sig anvisad Österväga gård i Vendels socken, där svägerskan Maria Margareta Pousette hittills bott (systern Margareta haft sin bostad med sina 3 döttrar), men som då flyttade till Trollrike, ej långt från Österväga. Varför denna flytt till Vendel företogs är tämligen oklart; i husförhörslängderna finns Jan där antecknad som f.d. bruksbokhållare, varför detta tyder på, att han skulle ha gått sysslolös, måhända till följd av någon sjukdom; emellertid finns även en uppgift, att han varit arrendator där.

Hur kom det sig att Henrik vid denna tid övergav sin fasta plats? Ingen tradition finnes inom släkten om honom, och överhuvud hava hans öden efter Tobotiden varit fullständigt okända för de efterkommande. I husförhörslängderna finnas ej heller några anteckningar, som kunna ge en vägledning för besvarande av frågan, och denna torde därför komma att bli obesvarad. I Vendelsböckerna finnes emellertid ett år en anteckning, att han skulle vågat eller ens haft ekonomiska förutsättningar att slå sig på jordbruk; till yttermera visso uppger hans måg Sandqvist i sin självbiografi, att svärfadern vid hans giftermål 1841 varit mindre bemedlad. Har han i likhet med brodern blivit "huvudsvag", eller har han blivit kroppsligt bruten? Även om systern Maria Margareta uppges ju, att hon under de 10 sista åren av sin levnad varit försvagad till själ och kropp.

Hur som helst tillbragte Henrik med familj nu 4 år på Österväga. Där har han säkerligen året efter ditkomsten – 1838 – bevistat systerdottern Sophies bröllop på Trollrike, då hon vigdes vid kusinen Henrik Wilhelm Söderbaum, och då även brudgummens musikaliska broder Carl var närvarande. Även i övrigt torde väl förbindelserna hava uppehållits mellan de på blott ett par kilometer från varandra boende familjerna. Under denna tid knöt hans syster sin förbindelse med sin blivande man och deras bröllop firades på Österväga.

Även Vendelstiden skulle bli kortvarig, redan efter 4 år (år 1841) – Henrik var då 55 år gammal – var Östervägatiden slut, och familjens uppehållsort skulle därefter bli Snatrabodarne i Wesslands socken (Västland), samma ställe där Henriks syster Cecilia flyttat 1828 och där hon avlidit 1834. Han är här antecknad som f.d. bruksbokhållare vilket forfarande tyder på sjuklighet och oförmåga att arbeta, och kanske hade Leufsta bruk i Snatrabodarna bostäder tillgängliga för sina pensionerade och icke arbesföra tjänstemän (liksom i Hillebola, där svägerskan Charlotta Augustina Boivie ännu levde). Hur har denna flyttning försiggått? Se här ett försök till rekonstruktion! Efter att den 24 augusti på Österväga hava firat den äldsta dotterns bröllop, började väl uppröjningen av det gamla hemmet. Hade Henrik nu varit arrendator, hölls väl en auktion på levande och döda inventarier. Efter avskedsbesök i Trollrike bröt familjen en höstdag upp: gubben, gumman och de två yngsta döttrarna, respektive 17 och 10 år gamla (de båda sönerna lågo vid universitetet och skolan i Uppsala). Färden gick mot norr i egna ekipager, vilka sedermera återfinns i boupptäckningen, och efter 1 ½ mils resa var man i Hillebola, där Henriks svägerska, Charlotta Augustina Boivies änkesäte var beläget, och här rastades. Hennes döttrar voro utflugna, men hos sig hade hon dottern Gustafvas 7-åriga dotter Lovisa Henriette. Kanske var det sista gången, de bägge av livet hårt präglade svägerskorna då möttes; de skulle sedermera komma att bo den ena i Snatrabodarne, den andre i Hållnäs prästgård på ett avstånd av 2 mil från varandra.; vilka minnen från gångna dagar, vilken begrundan över sin dåvarande situation, och vilken undran över framtiden har ej detta möte framkallat! Men resan var lång; på eftermiddagen tillryggalades de återstående 2 ½ milen till Snatrabodarna, då man på vägen passerade det gamla bostället Löten, även detta ämnat att rikta tankarna tillbaka till svunna tider.

I Snatrabodarne hade det de Geerska fideikommisset åtminstone en bostad, som upplåtits åt pensionärer, som varit i dess tjänst. Att den å sid 89 återgivna stugan varit Henriks bostad är ställt utom ett tvivel; år 1928 träffade förf. i Snatrabodarne en gammal gumma, som mycket väl erinrade sig Nora Fagerdahl och att hon varit bosatt därstädes; mannen kunde hon dock ej komma ihåg. Har måhända Henriks syster Cecilia ävenledes bott på detta ställe?

Här i Snatrabodarne tillbringade Henrik sina 5 sista levnadsår, och här avled han vid 60 års ålder 1846-08-27. Dödsorsaken finnes ej angiven i dödboken, som ej heller lämnar andra upplysningar om hans hälsotillstånd. Anledningen till att han vid relativt tidig ålder avbröt sitt verksamma liv, är därför och kommer att förbli okänt. Han ligger (säkerligen) begraven på Wesslands (Västlands) gamla kyrkogård, som numera ligger i fullständig lägervall (inga som helst minnesmärken efter gravplatsen återfinns); i mitten av området inom den gamla kyrkogårdsmuren synes en stor grav efter grundaren av Strömsbergs bruk, och denna grav har ursprungligen varit belägen under den fullständigt avlägsnade gamla kyrkans kor; i övrigt synas å kyrkogården endast enstaka gamla vårdar och träkors, av vilka en del uppställts efter kyrkomuren: kyrkogården är en jämn gräsmatta med enstaka kors, av vilka inga bär hans namn.

Boupptäckningen efter Henrik (familjearkivet) visar ungefär samma bild som den äldre broderns hem, ehuru den ekonomiska ställningen var betydligt solidare. Även Henrik hade ett utpräglat självhushåll, där som inventarier funnos upptagna bl.a. 3 kor, 1 kvigkalv och 2 svinkreatur; även här funnos åkdon, sålunda en suffletvagn med selar, en trilla med sele och en "åka". Faderns urmakeriverktyg synas ha blivit omhändertagna av denne son, ty i boupptäckningen finnes angivet: "Diverse urmakeriverktyg", den sista anteckningen som finnes om dessa reliker. Vidare funnos upptagna: 1 st väggur, måhända detsamma som kom i professor Henriks ägo och härrörde från faderns hand, och 1 st. Pendyl, måhända med samma ursprung och sedermera avyttrad på

auktion vid sonen Jannes i Tegelmora frånfälle. De musikaliska intressena finnas representerade uteslutande genom ett klaver, värderat till 3 R:r 16 sk. B:o I övrigt synes boet ha varit tämligen välförsett med möbler och husgeråd för alla inom ett självhushåll behövliga inventarier, men möblernas kvalitet finns ej angiven. Bland silversaker finnas antecknade: 1 dussin räfflade matskedar, märkta S.H.S., och 2 st såsslevar märkta S.F. (Schylding-Fagerdahl eller Söderbaum-Fagerdahl) jämte en del osignerat silver. Garderoben var tämligen välförsedd med färgade bonjourer och frackar m.m., och bland kuriosa märkes 1 st Distiler Tratt, 1 st kopparbäcken och st dito Potta. Ej en skilling fanns i reda pengar, och boets tillgångar slutade på ungefär 700 R:r B:o, varemot skulderna för begravningskostnaderna och till diverse handelsmän slutade på ungefär 284 R:r B:o. Boet var sålunda i motsats till broderns skuldfritt.

Efter mannens död kvarbodde änkan Nora i Snatrabodarne, vilket inpräntat sig i rektor Per-Hjalmars minne; när han och hans bröder i början av 1850-talet på väg från Hållnäs till skolan i Gävle passerade Snatrabodarne, rastade man där och trakterades av gumman Nora med plättar. Av de bägge ogifta döttrarna hade den äldsta, som tidigare nämnts, ej medföljt till Västland 1841, utan samma år gift sig, och dottern Anna (f 1824, d 1916-09-02) finns 1845 utflyttad till Munktorp, men synes hava kommit tillbaka till Snatrabodarne och den ensamma modern 1846, kanske vid tiden för faderns död påföljande år, men avflyttade definitivt från modern 1853 (som synes då ha blivit ensam med den yngsta dottern), närmast till den gifta systern Hedvig (f 1822-05-05, d 1876-10-15); sönerna åter voro väl mestadels ständigt borta från hemmet under sina studier, men uttogo ej flyttningsbetyg från Snatrabodarne förrän omkring 1850, då de redan voro män i staten. Modern och den yngsta dottern Augusta voro sålunda ensamma hemma; år 1854 fingo emellertid sönerna sina slutliga fasta bopålar; den äldste som provinsialläkare i Kalmar och den yngste som komminister i Tegelsmora, och den yngste sonen Janne (f 1826-07-05, d 1880-11-24) tog då till sig modern och systern till komministerbostället Götby (Tegelsmora). Snatrabodarne var sålunda upplöst, och gumman (som nu var 62 år gammal) och dottern har väl nu närmast skött hemmet åt Janne, som liksom brodern var ungkarl.

Det berättas om Nora Fagerdahl, eller som hon i släkten benämndes "gumman från Snatrabodarne", att hon varit ett rivande fruntimmer – hon lever även i släktens minne under namnet "Fagerdahlskan" – och speciellt skall hon ej hava varit utan skuld till att sönerna så länge förblevo ungkarlar. Emellertid var hennes liv ingen vandring på rosor; rödsotsepidemien 1822, då hon fick se 4 barn inom få dagar duka under omedelbart efter det att hon givit liv åt en dotter, har ovan berättats, flyttningen till Löten företogs vid tiden för den andra dotterns födelse, och mannens sannolika sjuklighet och arbetsoduglighet under många år, kunde ej ha passerat henne oförmärkt förbi. Det är väl snarast märkvärdigt, att hon under sådana förhållanden kunde sammanhålla hemmet, och att sönerna kunde få tillfälle att utbilda sig den ene till läkare och den andre till präst. Hos sonen Janne i Tegelsmora kvarstannade modern och dottern Augusta till år 1856 – sålunda endast 2 år – då de avflyttade till den äldste sonen i K a l m a r , där de sannolikt förestodo ävenledes provinsialläkarens hem. Till denna flyttning har väl sannolikt bidragit stridigheterna mellan gumman och sonen angående dennes tilltänkta äktenskap. Även i Kalmar lära samma scener hava utspelats, men provinsialläkarens äktenskap kom dock till stånd 1861, då hans syster (Augusta) återflyttade till brodern Janne i Tegelsmora, under det att gumman själv kvarbodde i Kalmar hos sonen Gustaf (f 1820-04-30, d 1875-04-22), även efter dennes äktenskap 1861. Men även där förefaller det som om hon ej längre passade in i de nya förhållandena, varför hon den 10 augusti 1866 flyttade till U p p s a l a.

Liksom Henrik hade även hans änka fortfarit att uppbära gratial från Leufstabruk. I ett gratialmemorial av 1850 – sålunda under Snatrabodstiden – står: "F.d. bokhållaren J. H. Söderbaums änka med en dotter har i årlig pension haft 3 tunnor Råg, 4 tunnor Korn, 3/2 tunnor strömming, ½ tunna salt, 200 lp. Hö, 100 lp Halm, 10 famnar Kastved och 8 lass Långved samt 133 R.D. RGS. Dottern fyllde 18 år förleden höst." Ännu så sent som 1863 finnes ett annat gratialmemorial för Tobo bruk följande uppgift: "Bokhållaren J. H. Söderbaums Ea (qvar vid Tobo) årligt understöd 100 R:r kontant, 18 fat Råg, 12 fat Korn, 1 fat Salt, 60 Strömming". Gumman var emellertid då i motsatts till uppgifterna i gratialet bosatt i Kalmar.

I Uppsala var Nora Fagerdahl bosatt i kvarteret Ladu n:r 2 A, numera Skolgatan 13, där hennes äldsta dotter hade skolhushåll för sina barn, och där hon sannolikt blev försörjd av sina bägge söner och mågen. Hon var vid flyttningen dit 74 år gammal, den gifta dottern var bosatt i Enköpingstrakten, den andra dottern husfru på Leufstabruks herrgård och den yngsta dottern hade några år tidigare avlidit. Det blev den äldsta dottern, som skulle stå henne bi i hennes sista stunder. Nora avled 1869-08-01 vid 77 års ålder och ligger begraven på Uppsala kyrkogård i allmänna varvet i en grav, som burit namnet Berndt Sandqvist (dottersonen). Denna grav, som tros ha legat i kyrkogårdens sydöstra hörn, är emellertid nu utplånad och har fått lämna plats för väganläggningar på kyrkogården. (Tillägg: den plats där Nora Fagerdahl vilar, torde möjligen kunna vara att söka i kvarteret 26, som tillkom vid kyrkogårdens utvidgning under åren 1852-58; där finnes nämligen mellan gravarna 8 och 9 en uppgift, som i all sin enkelhet lyder: Sandqvist, enka. Det kan vara möjligt, att länsman Sandqvist på denna plats begravt först sin moder och sedermera år 1858 sonen Berndt, varefter graven år 1869 fått mottaga Nora Fagerdahl. Gravplatsen bör alltså kunna återfinnas.) I dödboken finnes ingen anteckning om dödsorsaken.

Gamla Fagerdahlska! Du fick ett strävsamt liv efter ingiftet i den Söderbaumska släkten, och i ensamhet slutade du dina dagar, måhända tillsedd av din äldsta dotter. Kanhända hade livet lärt dig, att det skulle vilja

kraftigare naturer till, än sidenfabrikörens dotter och majorsflickan, för att klara livets förtretligheter; trots allt har du därutinnan själv tänkt dig att befrämja dina söners bästa. Dem har du (d)ock givit samma arv som din svägerska Charlotta Augustina Boivie skänkte sina barn; ett mera stålsatt blod än det ursprungliga. Du blev också stammoder till släktens vackraste blomma. Så må du vara ihågkommen!

Jan ändrade (enligt uppgift i svenska ättartal 1894) namnet till Söderbaum på inrådan av en fransk kock vid Leufsta. De bägge systrarna Cecilia och Margareta behöll däremot namnet Söderbom till sina resp giftermål.

Döttrarna

1. Hedvig Fredrica (Hedda)

Hedda föddes på Leufstabruk den 5 maj 1822 (i Österlöfsta), sålunda en månad innan rödsotsepidemien övergick familjen och skördade hennes 4 syskons liv. Efter att hava passerat 2-6 årsåldern på L ö t e n upplevde hon barndomsdagarna på T o b o bruk åren 1828-1837. Måhända har hon under denna tid besökt bröderna, som voro skolgossar i U p p s a l a , ty det berättas, att hon redan 13-14 årig flicka väckt sin blivande makes tycke – sålunda omkring 1836, just det år denne kom till Uppsala. Mannen, Carl (JS: Karl?) Johan Sandqvist, var född 1813-11-25 och son till en fattig slottsvaktmästare i Uppsala samt hade efter att under stora försakelser från moderns sida vid 8-9 års ålder hava passerat qvinta i Uppsala redan vid 13 års ålder lämnats att själv sörja för sin utkomst under för vår tid obegripliga umbäranden, men med seg energi lyckades han slå sig fram (se hans självbiografi som finns hos den Sandqvistska familjen). Efter skiftande öden kom han, som nämnts, 1836 till Uppsala, där han, 23 årig, fick anställning hos kronofogde Floderus och samma år på hösten blev (JS: krono-?)länsman i Övre Trögds halva härad i Enköpingstrakten; samtidigt härmed var han anställd som stadsfiskal i Enköping, vilken syssla han lämnade, då han 1840 jämväl erhöll den andra halvan av länsmansdistriktet och då flyttade till länsmansbostället i Willberga socken.

Hedda synes under denna tid ha vistats i föräldrahemmet i T o b o och Ö s t e r v ä g a, men huru förbindelserna mellan de unga uppehölls, framgår ej av Sandqvists självbiografi. Emellertid eklaterades förlovningen i februari 1841, och då tiden nalkades, att Heddas föräldrar skulle bryta upp från Österväga, reddes på denna gård det andra bröllopet i släkten; 1829 hade därstädes gift sig Heddas kusiner Per-Isak Söderbaum och Charlotta Pousette. Högtidligheten gick av stapeln den 24 augusti 1841, och Sandqvist säger, att på grund av Heddas föräldrars obemedlade ställning hemgiften var ringa; den bestod av tvänne kor, några smärre hushållssaker och en uppbäddad säng. Fastern och kusinerna på Trollrike voro väl närvarande vid bröllopet, men om även andra släktingar (JS: var där), är okänt. Omedelbart därefter avreste Sandqvist med sin 19-åriga brud till hemmet i G r i l l b y , och snart därefter bröto även Heddas föräldrar upp från Österväga och flyttade till Snatrabodarne.

Sandqvists goda begåvning och sega energi skulle här i Enköpingstrakten förskaffa familjen ett synnerligen gott välstånd, vartill även Hedda kraftigt bidrog. Redan som ung hade han givit prov på mekaniska anlag, och här i Grillby utvecklades dessa så, att han blev en jorddrott en miniature. Visserligen behölls Grillby och brukades ända till avskedstagandet från tjänsten 1881, men han hade dessutom jordbruk på 5-6 andra platser, som han under träget arbete själv skötte vid sidan av tjänsten (beträffande tjänsteåligganden se Del II, under länsman Carl). Bland jordegendomarne må särskillt nämnas gårdarna Kumla, några km från Grillby, vilka jämte det angränsande Kärsby och Gädi inköptes för sammanslagning, och där Sandqvist i början av 1850-talet påbörjade uppförandet av ett corps-de-logi. I Grillby föddes familjens 7 äldsta barn, och här tillbringades de 12 första lyckliga åren – men också de strävsammaste. Hedda var en utmärkt husmoder, som skötte det husliga arbetet för en familje- och tjänarinneskara, som dagligen uppgick till 15 à 16 personer. Allt tillverkades i hemmet, och vävstolen och spinnrocken voro städse i gång, så att hela huset gav genljud därav.

En överflyttning till Kumla hade redan planerats, då koleran 1853 hemsökte trakten och även skördade offer bland den Sandqvistska tjänarskaran. Länsmannen själv blev sjuk, men hans starka fysik hävde sjukdomen, även om en stor avslagenhet därav blev följden. Tjänsten tvingade honom att dagligen komma i beröring med de sjuka, och därför beslöt han att – tidigare än som tänkts – överföra familjen till K u m l a ; detta skedde i tysthet en natt så, att barnen med moster Anna i täten fördes över till en lada på Grillby ägor, därifrån de avhämtades av folk från Kumla. Sandqvist uppger visserligen, att det varit svägerskan Augusta, som skulle ha varit behjälplig härmed, men faktiskt var Anna just 1853 utflyttad till Willberga. Modern själv kunde däremot ej förmås att lämna maken, som ej fick lämna byn fast det var livsfarligt att vistas där, utan kvarstannade på Grillby till hösten, då den definitiva flyttningen skedde. Gården var då ännu ej fullt färdig, men fullbordades så småningom, och här uppväxte en herrgård i smått, där makarna skulle tillbringa 23 år, och där de 9 yngre barnen föddes. Sådan gården ter sig på bilden, lär den ha varit fullt utbyggd under Sandqvists tid – sannolikt dock ej verandan –

och i flygelbyggnaden hade länsmannen sitt kontor. Rummens placering i bottenvåningen var den vanliga med sal rätt fram och två rum på vardera gaveln, därav det ena kök.

[Anteckningar: Sonen Henrik skulle som ung resa till Amerika. Men fast kofferten redan var packad kunde han inte ge sig iväg, då han såg sin mors sorg.]

Hedda uppehöll städse förbindelse med syskonen, och resor till dem hörde ej till ovanligheterna; i minnet levande äro hennes besök i Tegelsmora 1862 vid systern Augustas dödsbädd och en resa längre fram i tiden till brodern i Kalmar, då hon medförde sin äldste son, som då var vice häradshövding: så ungdomlig var Hedda, att de båda resenärerna togos för ett äkta par. Säkerligen hade hon väl också sett till modern under hennes sista dagar 1869. En sommar tillbringades vid Dalarö, och det berättas, att man där, trots familjens goda ekonomi, levde på matsäck utom middagsmålen, som avhämtades från restauranten – vilken kontorsfröken passar detta nuförtiden?

[Ant: Sonen Paul (f. 1850) emigrerade till USA 1869. Återkom till Boglösa 1874. Flyttade till enköping 1876-11-11 och utflyttade till Iowa, USA 1877-03-20. Han var lantbrukare.]

[Ant: Sonen Axel var sergeant vid Dragonerna. Flyttade till Lillkyrka 1872-11-30 och död där 1875 i lungsot.]

[Ant: Sonen Svante Johan född 1842-06-01 utflyttade till Hudiksvall 1871-08-21.]

[Ant: Dottern Térèse Fredrika f. 1844-01-27, gift 1869-10-?? med godsägaren Carl Fredrik Hållén i Hänningby? Vallby född 1829-01-28. Hon flyttade med familjen 1872-11-30 till Arnö.

Resan till Dalarö hade företagits i kurativt syfte. Fram på 1870-talet hade Hedda nämligen blivit sjuklig till följd av ett bröstlidande. Mannen planerade då för att lätta hennes arbetsbörda i hemmet en flyttning till annan plats, där hushållsgöromålen skulle kunna inskränkas. Dessa planer hunno emellertid ej realiseras; på Kumla slutade Hedda sina dagar 1876-10-15; dödsorsaken var lungtuberkulos. Hon ligger begraven på Boglösa kyrkogård, inom vilken församling Kumla är beläget. Inskriften å stenen lyder: "Här vilar kronolänsman C. J. Sandqvist, * 1813,  1899 med maka fem barn och moder". Hedda hade alltså sannolikt haft svärmodern i huset under hennes livstid.

Ehuru Sandqvist i sin självbiografi ej ägnat så många ord som önskligt vore, åt sin hustru, framlyser dock tydligt, huru lyckligt detta äktenskap varit. Den 24 augusti 1891 – 15 år efter hustruns död – firade han minnet av sin bröllopsdag för 50 år sedan; han skriver härom: "Endast Löfgrens, Hålléns och Henriks familjer voro inbjudna av mig, då jag för dem förde tankarna tillbaka på den sålunda förflutna tiden, varunder så många händelser passerat inom vårt lyckliga 35-åriga äktenskap. Jag är visserligen mer än tillräckligt minnesslö, vilket ej är så underligt vid min ålder, men min äktenskapliga lycka glömmer jag aldrig, och sålunda förbliver hon, som var mitt allt, städse i tacksam hågkomst, djupt saknad både som moder och maka. Själv lämnad i en sorglig ensamhet, får jag avbida den tid, då ett återseende möjligen kan äga rum i en annan värld. Måtte så ske, jag lever i hoppet därpå."

[Ant: Familjen flyttade till Villberga 1877-11-03 och till Enköping 1880-11-29.]

Året efter hustruns död, 1877, kom den beslutade flyttningen till stånd – till F a n n a utanför Enköping, vilken egendom inköptes, men redan efter 3 år inflyttade Sandqvist med de hemmavarande barnen till E n k ö p i n g , där han inköpte och bebodde egen gård samt ägnade sig åt bankverksamhet: i Sparbanken och Upplands enskilda banks filialkontor; härförutom var han även nu sysselsatt med egendomsaffärer och husbygge i Enköping. År 1893 – sålunda vid 80 års ålder – nödgades han avsäga sig sin befattning i Upplandsbanken samt undansköts genom intriger samma år från sparbankens direktion, vilket senare grämde honom, då han ansåg sig ha sin andliga vigör i behöll. Så var också förhållandet, men däremot hade han allt sedan 1887 allt mera brutits av kroppsligt lidande: giktanfall med astma och hjärtlidande. Han slutade sina dagar 1899-11-22; dödsorsaken angives hava varit lunginflammation och ålderdomsavtyning. Han ligger begraven i familjegraven i Boglösa.

Ättlingar

1. Svante Johan Sandqvist, f. 1842-06-01, borgmästare i Hudiksvall, d. 1907-06-25. G. 1872 m. Amalia (Malin) Lovisa Cederblom, f. 1848, d. 1923.

Barn:

1.1 Tyra Magdalena Lovisa Sandqvist, f. 1873-09-22, d. ??-??-??, verkst. dir. i A/B Apotekare R. Conradson. G. 1:o med bankkamreraren Herman Larson; 2:o 1905 m. f.d. apoteksinnehavaren i Nordmaling Olof Erik Ragnar Conradson, f. 1875-04-23 (Tureberg).

1.2 Signe Maria Lovisa Sandqvist, f. 1875-02-26, d. ??-??-??, G. 1901 m. disponenten, Johan Gustaf Svante Asplund, f. 1873-11-12 (Stockholm).

1.3 Karl Torkel Sandqvist, f. och d. 1877.

 

1.4 Håkan Sandqvist, f. 1882-05-05, d. ??-??-??, professor vid farmaceutiska institutet i Stockholm, d. 1930. G. m. Emilia Wilhelmina Elisabet Malm, f. 1885-04-05 (Stockholm).

Barn:

1.4.1 Barbro Karin Elisabet Sandqvist, f. 1911-05-12. G. 1932-04-02 m. avdelningschefen vid General motors nordiska Aktiebolag, Stockholm, Helmer Thern, f. 1904-05-22.

1.4.2 Karl Lennart Sandqvist, f. 1910-10-22 (1913-10-22?), anställd vid Svenska cellulosaföreningen, Stockholm. G. 1942-05-02 m. Maj-Britt Rogner, f. 1916-05-19.

1.4.3 Brita Elisabet Sandqvist, f. 1915-07-18. G. 1940-08-02 m. folkskolläraren och kantorn Gösta Stigebrandt, f. 1897 (Uddevalla).

1.4.4 Elisabet Hillevi Sandqvist, f. 1918-03-13. G. 1941-10-25 m. fänriken vid Svea livgarde Sture Agvald, f. 1917-10-04 (Stockholm).

1.4.5 Malin Elisabet Sandqvist, f. och d. 1923.

1.4.6 Emy (Emmy) Lovisa Elisabet Sandqvist, f. 1924-10-31

1.4.7 Anna Elisabet "Ansa" Sandqvist, f. 1926-10-27.

2. Thérèse [Teresia (Therés)] Fredrika Sandqvist, f. 1844-01-27, d. 1923-12-06. G. 1869 m. godsägaren å Hånningby, Önköping, Carl Fredrik Hållén, f. 1829-01-28, d. 1913-01-20.

3. Karl (Carl?) Axel Sandqvist, f. 1845-08-04, sergeant vid Upplands dragonregemente, d. i lungsot 1875-02-04.

4. Hilda Eleonora Sandqvist, f. 1846-10-31, d. 1896-04-20. G. 1880-10-21 m. handlanden och sedermera bankdirektören Fredrik Löfgren, f. 1837-12-11, d. 1900-01-11.

5. Bernt (Berndt) Gustaf Sandqvist, f. 1848-01-18, d. 1858-05-13.

6. Paul Wilhelm Sandqvist, f. 1850-03-28, lantbrukare i Nebraska (USA), d. 1884-11-04. G. m. Margareta Elisabet "Greta" ? 1859-08-31, d. ??-??-??.

Barn:

6.1 Carl Olof Sandqvist, f. 1879-04-20 (USA).

6.2 Per Gustaf Sandqvist, f. 1880-08-07 (USA).

6.3 Henrik Teodor Sandqvist, f. 1881-10-27 (USA).

6.4 Paul Wilhelm Sandqvist, f. 1883-09-22 (USA).

7. Hedvig Wilhelmina Sandqvist, f. 1851-12-14, d. 1930-??-??. G. 1879-11-21 m. fanjunkaren vid skånska dragonregementet Carl Johan Torslow, Carlsro, Broby, f. 1844-09-11, d. 1929-04-05.

8. Nils Henrik Sandqvist, f. 1853-12-05, godsägare å Eklunda, Fjärdhundra, d. 1923-04-04 (1923-04-03?). G. 1880-10-21 m. Edla Josefina Andersson, f. 1861-01-10, d. 1936-??-??.

Barn:

8.1 Elsa Josefina Sandqvist, f. 1882-05-28, d. ??-??-??, G. 1914-10-10 m. kusinen kassören vid Sävsjöströms bruk Bror Torslow (son till Hedvig Wilhelmina Sandqvist), f. 1885-10-11, d. 1936.

8.2 Ester Karolina Sandqvist, f. 1884-05-20, d. ??-??-?? (Uppsala).

8.3 Ivar Henrik Sandqvist, f. 1886-03-16, d. 1978-09-27, godsägare, arrenderar Landsberga, Biskopskulla. G. 1919-06-19 m Ester Frumerie, f. 1890-05-19.

Barn:

8.3.1 Ingrid Sandqvist, f. 1920-04-05.

8.3.2 Bengt Sandqvist, f. 1922-05-14, godsarrendator, G. ??-??-?? m. Ingegerd ?.

8.3.3 Bo Sandqvist, f. 1924-12-03, civ. ing., G. ??-??-?? m. Anna-Greta ? .

 

8.4 Hedvig Elisabet Sandqvist, f. 1894-01-07, d. 1937. G. 1920-1934 m. landsfiskalen Curt Rosenqvist (Rosenkvist), f. 1892-06-26 (Örsundsbro).

8.5 Ellen Sofia Sandqvist, f. 1897-06-16, G. 1923-06-16 m. godsägaren å Härvsta, Fjärdhundra, Erik Einar Johansson, f. 1890-11-10.

8.6 Karl Johan ("Carl Johan"?) Nils Sandqvist, f. 1899-02-26, syssloman, Vilhelmsro, Jönköping. G. 1933-07-22 m. Karin Elisabet Svensson, f. 1906-05-13.

Barn:

8.6.1 Nils Gunnar Sandqvist, f. 1934-01-29.

8.6.2 Edla Kristina Elisabet Sandqvist, f. 1936-08-17.

8.6.3 Gudrun Elisabet Sandqvist, f. 1940-06-06.

9. Elin Magdalena Sandqvist, f. 1855-04-11, d. 1863-04-20.

10. Sofia Charlotta Sandqvist, f. 1856-12-28, d. 1889-06-07 (dövstum, lungsot).

11. Elfa (Elfva) Augusta Bernhardina Sandqvist, f. 1858-06-08, d. 1885-07-02 (ulcus ventriculi).

12. Anna Helena Sandqvist, f. 1859-07-27, d. 1861-02-28.

13. Sigrid Maria Sandqvist, f. 1860-10-05, d. 1861-04-03.

14. Pehr (Per?) Bernhard Borup Sandqvist, f. 1862-07-14, d. 1863-04-27.

15. Berndt Gustaf "Gösta" (Gustaf Bernhard) Sandqvist, f. 1865-06-06, stationsinspektor, Bersjö, d. 1920-12-27. G. 1918 m. Thyra (Tyra) Carolina Lindberg, f. 1884-12-13 (Stockholm).

Barn:

15.1 Maria (Marie) Theresia "Maj" Sandqvist, f. 1919-05-22. G. 1941-04-12 m. teknologie studerande Hans Fredrik Larsson, f. 1915-07-21 (Bergsjö).

16. Pehr Arthur (Per Artur) Sandqvist, f. 1867-04-16, disponent vid Obbola Sågverks A/B, Holmsunds A/B och Obbola Cellulosa A/B, d. 1939.

2. Husföreståndarinna Anna Eleonora Charlotta

Anna Söderbaum föddes den 27 mars 1824, samma år som föräldrarna flyttade från Leufstabruk till Löten. Vid flytten till Tobo var hon sålunda 4 år, och det var här hon skulle komma att uppleva sina barnaår. Vid 13 års ålder medföljde Anna familjen till Ö s t e r v ä g a (Vendel) och vid 17 års ålder därifrån till S n a t r a b o d a r n e (Västland). Hon är nu borta, men huru många minnen från denna dunkla tid i familjens historia skulle hon ej ha kunnat berätta! Vid faderns död var hon 21 år gammal; hon hade då föregående år utskrivit sig till Munktorp, men återkom tydligen vid faderns död för att hjälpa modern. Hon finnes 1853 vid 29 års ålder definitivt avflyttad från föräldrahemmet, närmast till den gifta systern Hedda Sandqvist i G r i l l b y (Boglösa), vilken hon, som redan nämnts, var behjälplig under koleraperioden därstädes detta år och med flyttningen till K u m l a , där hon under en tid skötte de Sandqvistska barnen under det att föräldrarna kvarbodde på Grillby. Året därpå flyttade hon till S t o c k h o l m , och sannolikt var det till Emanuel de Geers Stockholmshem, hon då kom, för att tämligen omedelbart därpå – 1854 – tillträda platsen som husfru/husföreståndarinna på L e u f s t a b r u k s h e r r g å r d, där hon under 25 års tid var verksam och under denna tid bebodde tvänne rum i norra flygeln. Här hade fadern varit bosatt under sin hovmästartid, och själv skulle Anna bliva den sista länken i släktkedjan, som gav sina direkta tjänster åt det de Geerska fideikommisset, vilket släkten haft att tacka för sin uppkomst och för så många medlemmars utkomst. Vid samma tid, som Anna tillträdde denna plats, kallades hennes broder Janne till komminister i Tegelsmora, likaledes av Emanuel de Geer, och bägge syskonen kommo att kvarbliva på sina platser till framemot 1880, då släktens förbindelser med Leufstabruk definitivt avbrötos, för Annas del dock följda av en under lång tid utgående pension från fideikommisset.

Det var under sin krafts dagar – mellan det 30:e och 55:e levnadsåret – som Anna utförde sin livsgärning på Leufstabruk. Hennes praktiska förmåga bevisas bäst av denna långa tjänstetid, och av de gamla på bruket minnes

hon ännu 1928 som herrskarinnan på sitt område, vilken med fast hand skötte sina underhavande och ej tillät personalen att hoppa över skaklarna. Själv deltog hon också i dåtidens husliga arbeten; gå till den gamle postmästaren på Leufstabruk, "och du skall ännu kunna trampa på de mattor, som stamma från hennes hand" (Wilh. 1928). Sin broder Janne hade hon, som nämnts, under denna tid ej långt borta – 2 mil – och till kusinen Henrik Wilhelm i Forsmark var det endast 1 ½; där hälsade hon då och då på under 50-60-talen, och det var med en viss grandessa hon då kom åkande med parhästar i det de Geerska ekipaget till de enkla prästtjällen (den fattiga prästgården). Hon hade väl också andra släktingar i närheten: i Hållnäs på ungefär samma avstånd kusinen Gustaf, som likaledes hade de Geer att tacka för sitt gäll samt den olyckliga kusinen (JS: hurså olycklig?) Ulla Bonnevier på Ängskär.

Då Anna efter sin långa verksamhet vid Leufstabruk stod i beredskap att avgå med pension och få avnjuta ett välförtjänt otium, avled brodern Janne – år 1880. Nya uppgifter väntade henne då; broderns barn voro samtliga minderåriga, och det skulle nu bli ’faster Anna’, som skulle omhändertaga dem i det skövlade hemmet. Efter att under nådåren till 1 maj 1882 hava skött lanthushållet i Tuna prästgård, inflyttade hon detta år till Uppsala och skötte därefter därstädes skol- och studenthushållet för brorsbarnen till 1890, då detta gemensamma hem upplöstes, varefter pojkarna levde vanligt studentliv. Att Anna varit utrustad med ett klart och praktiskt förstånd samt ägt förmåga att använda detta i praktiska livet, torde bäst bevisas av den långa tid, hon innehade förtroendeposten som husfru på Leufsta bruk, ävensom av hennes förmåga att omhänderta broderns minderåriga söner vid deras fars frånfälle. Att detta från hennes sida var en verklig uppoffring, torde också framgå av, att hon vid denna tid var pensionerad och tänkt slå sig till ro, den den nya arbetsuppgiften mötte henne - och anammades. Pojkarna minnas henne under denna tid som en otroligt arbetsam och sparsam människa, men redan då framträdde hos henne melankoliska drag – "ett enda stort missnöje med livet", som uttrycket fallit – det var sålunda endast pliktuppfyllelsens känsla, som drev henne att sammanhålla pojkarnas hem vid den tid, då hon själv i lung och ro kunnat draga sig tillbaka.

Efter 1890 hyrde sig Anna en liten bostad om ett rum och kök på Luthagen i Uppsala och levde där för sig själv; där var hon ännu 1910 bosatt. Fram på 1900-talet fick hon smärre upprepade hjärnblödningar (JS: Wilhelm skriver ? i boken, vilket är borta från anteckningarna), vilka tidvis gjorde hennes lynne oroligt (hon blev lite virrig), men tidvis var hon ännu då vid klart medvetande. Tillståndet försämrades emellertid med tiden, och slutligen kunde hon ej lämnas att bo ensam: grannarna fruktade för eldfaran från hennes lägenhet. Hon omhändertogs då av systersonen Henrik Sandqvist på L a n d s b e r g a i Biskopskulla församling, där hon vistades några år. (Emellertid blev hon allt mera oredig) Men hennes psykiska oro ökades allt mera, så att ej heller han längre kunde hysa henne. Syskonbarnen slogo sig då tillsammans och hyrde in henne på P e t e r s k a (sjuk) h e m m e t i U p p s a l a; där måste man t.o.m. anbringa galler för fönstren, och i sina ännu mycket återkommande klara intervaller led hon mycket, och trodde sig (vid klara stunder) vara i ett fängelse. Det var därför som en befriare, döden kom efter ett långt och verksamt liv, då hon 1916-09-02 vid 92 års ålder avled av hjärnblödning och åderförkalkning. Hon ligger begraven på Uppsala kyrkogård i allmänna varvet i grav nr. 2414 i 6:e kvarteret, Avd. II, där ett träkors utan namn jämte en sticka med gravens nummer utmärker platsen.

3. Augusta Wilhelmina

Augusta föddes 1831-03-18 (i Tegelsmora) på Tobo bruk. ). Vid familjens flytt till Snatrabodarna var hon sålunda ej mer än 10 år gammal och vid faderns död 15 år. Efter faderns död kvarbodde hon på Snatrabodarne med modern och tidvis den äldre systern till (omkring 1853-) 1854, då hon med modern överflyttade till brodern Janne, som då tillträdde komministraturen i T e g e l s m o r a , och hans hem förestodo de under 2 års tid. År 1856 flyttade de till den äldre brodern Gustaf i K a l m a r , där Augusta kvarblev till 1861, då brodern gifte sig. Under det att modern alltjämt kvarbodde i Kalmar, flyttade Augusta då tillbaka till brodern Janne i T e g e l s m o r a . Där avled hon året därpå, 1862, i komministerbostaden till följd av lungsot. Egendomligt nog är denna sista uppgift från dödsboken i Västland, under det att i Tegeslmora ingen anteckning finns. Augusta blev sålunda ej mer än 31 år gammal och ligger begraven på Tegelsmora kyrkogård i närheten av den Pousetteska graven; något minnesmärke av hennes grav finnes emellertid icke: det uppges, att i densamma sedermera skulle ha jordats en prästfru. Augustas liv blev sålunda hemmadotterns, kanske även på denna tid, ej allt för avundsvärda lott, och hennes personliga egenskaper hava ej efterlämnat något minne hos de närmast efterlevande (är fullständigt insvepta i dunkel).

Provinsialläkare och Riddare Dr. Anders Gustafs familj

Son: Henrik Gustaf (1862-1933)

Student i Uppsala vt 1840

Med.fl.kand. vt 1843

Med.kand. 1846-06-19

Med.lic. 1848-06-02

Med.dr. utan provn. 1850

Blev stip. i K.Fältläkarekåren 1847-04-22 och Pens. i samma kår 1846-03-12

Var vik. bergslagsläkare under sommaren 1847

Karantänsläkare vid Furusund 1847-10-01 - 1847-10-26

t.f. prov.läkare i Lycksele 1848-06-20 - 1849-01-30

Distr.läk. i Håbo och Bro härader till aug 1849

Amanuens vid K. Serafens kirug.avd. 1849-10-01 - maj 1850

Bataljonsläkare vid K. Hälsinge reg. och förordn. att tillika bestrida? ex.prov.läk.beställn. i Hudiksvall 1850-05-29 men erhöll p.t. avsked 1851-03-26

Tillf. stadsläkare i Hudiksvall 1851-07-01

Ordinare stadsläkare i H. 1851-10-01

Gustaf föddes på Leufstabruk den 30 april 1820. Då rödsotsepidemin 1822 övergick familjen, var han och den då månadsgamla systern Hedda de enda av de sex barnen som överlevde katastrofen. På Löten traskade han omkring som två- till sexåring och kom sedan från 1828 att växa upp på Tobo bruk. Hur skolstudierna bedrivits - och var - är inte känt, men i Uppsala katedralskola, där farbroderns svåger var rektor, genomgick han säkerligen åtskilliga klasser och avlade studentexamen 1840, sålunda under föräldrahemmets Vendeltid (d.v.s. Österväga).Under denna skoltid hade han i Börje utanför Uppsala sin kusin Wilhelm, som då var vice pastor därstädes. Vilka resurser han sedermera kunde anlita för att bedriva universitetsstudierna är inte känt, och som redan nämnts ansågs föräldrahemmet som mindre bemedlat. Inte osannolikt torde väl svågern Sandqvist ha räckt både honom och den yngre brodern Janne en hjälpande hand, och uppgifter finns att även kusinen Fredrikas make, kronofogden Caspolin i Östersund, också givit honom stöd. I husförhörslängderna utskrevs han följande år, 1841, med familj till Snatrabodarna (JS: Wilh. Har ändrat ’arne’ till ’arna’?) i Västland, men vistades då säkerligen största delen av åren utom föräldrahemmet.

Emellertid avlade han med.fil. den 14 juni 1843 och med.kand. examen den 19 juni 1846, alltså samma år och kort före faderns död, och året efter det att den yngre brodern avlagt sin studentexamen.

Vid boupptäckningen efter fadern var han ej närvarande, utan låg då vid akademien – och redan påföljande vår blev han den 22 april 1847 stipendiat i fältläkarekåren, vilket dock inte hindrade honom att under sommaren detta år tjänstgöra som bergslagsläkare och i oktober som karantänsläkare i Furusund. Oaktat dessa tjänstgöringar och oaktat han även under denna tid disputerade för graden medico (avhandling: "Om inflammation i testikeln i följd af Blenorrhoe") avlade han inom loppet av endast två år licentiatexamen den 2 juni 1848. Om han till med.kand.-examen hade haft ringa hjälp hemifrån, blev detta säkert i ännu högre grad därefter än sämre (?). Han synes trots den korta tid som förflöt mellan kandidat- och licentiatexamen ha fått säkra sitt efter uppehälle.

Studietiden var nu slut. Omedelbart efter examen tjänstgjorde han som tillförordnad provinsialläkare i Lycksele perioden 20 juni 1848 till den 30 januari 1849, och därpå som

distriktsläkare i Håbo och Bro härader av Uppsala län till augusti 1849. Här i trakten hade han vid denna tid dels den gifta systern Hedda i Grillby (Willberga) och dels kusinen Per-Isak (se ovan).

Från den 1 oktober 1849 fick han anställning som amanuens vid Serafimerlasarettets kirurgiska avdelning, och under denna tjänstgöring, som varade till maj 1850, avlade han kir.mag.-examen den 27 dec 1849 och ämbetsprovet den 14 januari 1850 samt promoverades absens till med.doktor.

Den 29 maj 1850 utnämndes han till bataljonsläkare vid Hälsinge regemente och förordnades tillika att bestrida extra provinsialläkaretjänsten i Hudiksvall, samt antogs följande år, sedan han tagit avsked från denna dubbelbefattning, den 1 oktober 1851 till stadsläkare i Hudiksvall. Först nu uttog han flyttningsbetyg från fädernehemmet i Snatrabodarne. I Hudiksvall blev han emellertid inte kvar särskillt länge; redan den 7 maj 1853 blev han lasarettsläkare i Uddevalla, och efter endast trekvarts års tjänstgöring på denna post erhöll han den 3 februari 1854 tjänsten som provinsialläkare i Kalmar distrikt, en befattning som han sedan under 21 år skulle uppehålla till sin död.

De nu anförda data från Gustafs

0 kommentarer|104 besök|Visa hela artikeln
Släkthistorier:Kronolänsman C.J. Sandqvist efterlämnade anteckningar
Skickades av: Ulf Sandberg den 25 feb 2011 10:51

Så kunde det gå till på 1800-talet....

Klicka på den bilagda pdf filen

2 kommentarer|84 besök|Visa hela artikeln
Besöksräknare
0003131